lördag 3 september 2011

Samtidigt pa ett trangt stalle i Addis...

Nu efter lite om och men har jag lyckats komma in pa min blog. Vi har inget eget internet annu sa vi hanger pa det lilla internetcafet bredvid huset dar vi bor. Ett rum som ar mindre an det jag sover i och dar det star en sju atta datorer.

Det kanns riktigt gott att vara framme, allt ar sa nytt och annorlunda men vi har fatt ett varmt valkommnande och nu borjar gasthemmet kannas som hemma. Sanning med modifikation da jag bara bor tillfalligt i rummet jag sover i nu. Alla vi fyra som ar har delar pa tre rum men jag (i egenskap av ensam svensk kille) kommer snart fa ett eget rum, som dessutom ska vara nytt och frascht! Lyx!

Samtidigt som det kanns sa harligt skulle jag ljuga om jag sa att allt ar toppen. Det sliter hart i ens hjarta varje gang man gar ut pa gatan och ser alla barn som hanger dar och ber om mat eller pengar. Min storsta motivation till att lara mig amharinja ar att kunna stanna upp en liten stund och atminstone ge de har barnen av min tid och uppmarksamhet.

1 kommentar:

  1. Gott att läsa att du har kommit fram och att vardagen börjar ordna sig!

    SvaraRadera